Thursday, May 26, 2011

Diskursu S.E. DR.Nelson Martins MD,MHM,PhD, Presedente KNLHS Ba abertura Workshop Advokasia ba Sociadade Civil.

Sesta, 27 Maiu, 2011
Membrus Kumisaun Nasional Luta Kontra SIDA, Representante UN Agency, ONG Nasional no Internasional, Orador sira , Media no konvidadus sira hotu, maka hau reispeitu. Bondia ba imi hotu.
Agradese ba Maromak no ba Matebian sira tamba ohin ita hotu sei bele hasoru malu iha fatin ida ne’e hodi diskuti, Fahe informasoens no impresoens konaba HIV & SIDA.

Ho onra no orguilhu tebes, Hau hakarak aprecia ita boot sira nia tempu hodi marka presensa iha fatin ida Ne’e atu troka impresoens ba malu, Tau hamutuk ideas iha aspeitu importante, Ba servisu KUMISAUN NASIONAL LUTA KONTRA SIDA. Ita bot sira nia presensa, ne hatudu mos indikasaun forti atu halo asaun hamutuk iha futuru, Hodi kombate hahalok sira ne’ebé ladiak no factor potencial sira ne’ebé kontribui makas ba transmisaun HIV.
Problema ne’ebé maka Timor Leste hanesan Nasaun Joven ida ne Infrenta tenki hananu iha ninia jornada atu aloja luta ba libertasaun total, Hanesan ita nia istoria hatudu tia ona katak ita sei la hakiduk ou husik hela amiasa ida ne’e atu straga fali ita nia Independensia ne’ebé ita restaura ona ba dala sia.
Ohin, Kumisaun Nasional Luta Hasoru Sida ( KNLHS ), Organiza tan eventu bot ida ne’e ba “ Grupu Sosiadade Civil ho topiko “ Participasaun Sosiadade Civil iha Prevensaun HIV & SIDA “. Eventu ida ne’e ho nia Objectivo, Atu hasa’e konhecementu no konciencia responsabilidade ba Sociadade Civil tomak hodi bele participa aktiva iha Programa Nasional Prevensaun HIV & SIDA

Senhores e senhoras……………

Ita hotu hatene, Katak virus HIV & SIDA, Sai amiasa boot tebes ba desenvolvimentu iha aspetu hotu - hotu no oho ema rihun ba rihun ona iha nasaun barak, Nune’e mos iha ita nia rain Timor Leste. Tamba ne’e, Hau hakarak husu kontribuisaun makas, husi Sosiadade Civil tomak atu bele konsedera prevensaun HIV & SIDA hanesan parte krusial ida iha imi nia moris loron- loron hodi nune’e bele habelar nafatin informasaun konaba HIV & SIDA ba imi nia familia no ba ita nia komunidade tomak atu sira mos bele hatene oinsa protese sira an, Protese sira nia familia no protese nasaun ida ne’e husi problema HIV & SIDA.
Hodi ita hotu hanoin, Katak komesa husi 2003 to Abril 2011, Timor Leste iha ona kazu hamutuk 228. Husi nomor ida ne’e nain 23 maka mate ona hodi soe hela kaben feto no mane faluk ho oan kiak barak e halo sira moris terus tebes.
Situasaun ida ne’e desafia tebes sentimentu umana ita hotu nian hodi luta makas liutan kontra transmisaun HIV no hahalok diskriminasaun ba ema ne’ebé moris hela ho HIV & SIDA. Sira percisa ita hotu nia karidade no hadomi atu fo kaman no enkorasa sira hodi bele desenvolve moris hanesan ema seluk

Senhores e Senhoras……………

Hau hakarak fo hatene mos ba maluk sira hotu hodi hatene katak kazu foun ne’ebé aumenta ba bebeik, ne’e la’os tamba Ministeriu da Saude la hala’o servicu ho di’ak hodi halo ema barak sai vitima ba HIV & SIDA maibe tamba Ministeriu da Saude ho nia parseiru relevante sira, servisu makas no hatudu duni sentidu responsabilidade ba Nasaun ida ne’e hodi implementa programa ho kualidade, Estabelse fasilidade saude no hari sentro VCCT iha Distritu hotu – hotu atu bele facilita di’ak liu tan povu nia necesidade Saude.
Responde ba situasaun ida ne’e maka Ministeriu Saude ho nia parseiro hotu, Desenvolve tia ona strategia Nasional ida ho durasaun husi 2011 to 2016, hanesan “ Mata Dalan Ida “ hodi fortifika liu tan Programa Prevensaun HIV & SIDA iha Nasional to iha teritoriu tomak.
Ba perkupasaun inan ho oan, Ministeriu da Saude desenvolve mos programa foun ida ho naran “ Prevensaun HIV husi inan ba oan ( PMTCT ) “. Hanesan metode ida ke diak tebes hodi halo tratamento ba inan no bele prevene transmisaun HIV husi inan ba oan.
Hanesan Sosiadade Civil, Imi nia papel importante tebes ba kombate HIV & SIDA iha Timor Leste, tamba ne’e imi tenki iha konhecementu lolos konaba transmisaun no prevensaun HIV & SIDA hodi salva imi nia an no bele kria estabilidade no ambiente ne’ebé hakmatek iha sociadade nia le’et, No ba imi nia moris rasik. Ita idak –idak tenki prepara an hodi responsabiliza no kuidadu ita nia saude rasik ,No labele tau de’it sala ba Ministeriu da Saude, Medico sira no ema seluk. Keta haluha katak,
Ita nia Saude iha ita nia liman rasik

Senhores e Senhoras……………………

Ohin hanesan Presedente ba KNLHS no mos Ministro Saude hakarak fo mos agredesementu ba ba panelista sira hanesan
1. Sra. Dinorah Granadeiro, Diretora Fontil ne’ebé sei koalia konaba oinsa Sosiadade Civil nia involvimento iha Prevensaun HIV & SIDA
2. Sra. Yasinta Legina, Diretora Rede Feto, ne’ebé sei koalia konaba oinsa Kontribuisaun Feto ba Prevensaun HIV & SIDA
3. Sr.Rojeiro Viegas, Diretor Yayasan Hak, ne’ebé sei koalia konaba Oinsa atu Protese no Promove Direitu ba ema ne’ebé moris ho HIV & SIDA
4. Sra. Jusefa Alves Pereira, Presedente GMPTL ne’ebé sei koalia konaba Impaktu Valor Kultura ba Igualidade Genero no Implikasaun ba Tarnsmisaun HIV
5. Sra. Ines Sarmento ne’ebé sei koalia especial konaba situasaun ema moris ho HIV & SIDA
Origadu

Wednesday, May 25, 2011

Progresu Dezinvolvimentu Ministeriu saude too Ohin loron

Release husi. Ministeriu Saude-semanal

Ministériu Saúde husi Ahukudesan to’o Monta Aliserse

Dezenvolvimentu Sistema Saúde Nasional Timor-Leste, Iha nia Istória husi zero ahu kudesan molok to’o iha rezultadu ne’ebé oras ne’e ita iha agora. Iha tempu ne’ebá sistema laiha, Infraestruturas Saúde barak hetan estragus, Hasoru povu iha kondisaun ida ne’ebé uma sunu hotu, Hahan laiha, Buat hotu-hotu ne’ebé sira presiza ba sira nia nesesidade difisil atu hetan no imagina situasaun Saúde iha tempu ne’ebá oin sa! Iha situasaun ne’e Timor-Leste iha de’it medikus menus husi ema na’in 50, Iha espesialista ida de’it, Iha duni enfermeirus no parteiras hamutuk besik rihun rua ho professional auxiliaries sira seluk ne’ebé nia númeru menus tebes.

Profesionais Saúde sira ne’e em geral laiha konhesimentu ou esperiensia iha administrasaun no jestaun, ho brani, Hakarak no fiar malu de’it mak sai modalidade ba sira hodi harí Ministériu Saúde nia aliserse. Liu tan ida ne’e apoiu lojistika no finansiamentu limitadu.

Iha loron 20 fulan Maiu tinan 2002 Ministériu da Saúde estabelese ofisialmente iha Primeiru Governu Konstitusional nia mahun, Prioridade ba Ministeriu da Saúde liu-liu atu asegura prestasaun servisus Saúde liu husi re-estabelesimentu sistema saúde nasional, Dezenvolvimentu rekursus humanus, no defini matadalan ba dezenvolvimentu sector Saúde ba oin.

Perfil social no ekonómiku Timor-Leste iha tempu ne’ebá klasifika nudar nasaun ne’ebé kiak liu iha mundu, moris kiak, Moras, Malnutrisaun sai problema principal ne’ebé dezafia teb-tebes. Ministériu Saúde tenta atu loke fila fali Centru Saúde hotu-hotu, Postu Saúde balun, Servisu iha Ospital lima no hala’o servisus ho ONG atu tulun iha areas balun no hala’o Klinikas moveis ba fatin ne’ebé populasaun presiza tebes mesmu ke pesoal Saúde la to’o, No lojistikamente difísili. Rehabilita mos Infra-estruktura sira no defini polítikas nudar dalan no mos komitmentu hamutuk atu hala’o knar sira hodi responde no mos hadiak estatutu saúde.

Metas ba tinan lima atinji duni, Aliserse fundamental monta no hatutan to’o agora. Perfil Saúde Timor-Leste tuir Dadus Demográfikus Saúde iha 2003 no Sensus iha 2004, Hatudu inan mate 860 husi 100.000 nadus vivus, Labarik menus husi tinan 5 mate na’in 125-145/1000 labarik ne’ebé moris, Bebé mate na’in 88 molok halo sira nia aniversáriu ba tinan ida, Taxa Fertilidade Inan sira 7,8.

Ministériu Saúde kontinua ho problemas desequilibriu iha asesu liu-liu iha sukus la regular, Kobertura programas nafatin labele atinji alvus ne’ebé universalmente konsideradu seguru atu prevene ema husi moras, Hala’o desenvolvimentu rekursus Umanos iha Instituisaun Siensia Saúde maibé la hetan kedas professional ne’ebé presiza, Haruka estudantes medisina maibe lori tempu atu sira fila no hala’o servisu, ospitais no centru Saúde foun harí maibe la’os fácil atu bele funsiona hodi bele resolve problema Saúde hotu-hotu. Faktor determinantes hanesan seguransa aihahan, Asesu ba be mos no saneamentu, Uma saudavel, Estradas no eletrisidade, Edukasaun no konhesimentu ba Saúde, Kampu de trabalhu no esperiensia matenek atu hetan servisu, Rendimentu no kondisaun moris iha familia hotu-hotu kontribui ba nivel saúde ne’ebé ita iha.

Ministériu Saúde husi Meadus 2007 to’o Agora

Ministériu Saúde iha IVGC RDTL nia mahun bainhira simu atu hatutan knar ida ne’e iha meadus 2007, kaer metin kedas prinsípiu balun katak ema Timor oan tenke halo duni buat hotu-hotu ba sira nia an no sira nia povu nudar espíritu nasionalismu, Tenke iha dedikasaun ne’ebé a’as no tenke hametin profesionalismu. Lia fuan hirak ne’e Dr. Nelson Martins expresa iha kedas loron primeiru bainhira nia ba iha nia fatin servisu no mos repete nafatin iha eventus importante balun ne’ebé mak nai-ulun nasaun nia sira seluk mos marka sira nia prezensa no iha distritu.

SISCa nudar estratéjia ba dahuluk atu hakbesik servisu saúde ba povu iha suku hotu-hotu ho sira nia partisipasaun, Planu no desentralizasaun orsamentu liu husi pasta mutin atu responde imediatamente nesesidade iha area prestasaun servisu iha fasilidades saúde hanesan Centru Saúde, Postu Saúde, no Ospital sira. tinan haat ona infra-estrukturas foun aumenta, alem de fasilidades de saúde hanesan Postu Saúde hamutuk 193, Centru Saúde 66, Hospitais de Referensia 5 iha Distritu ne’ebé estratégiku no Ospital Nasional funsiona hotu ona, Iha mos fatin ba inan sira hein partus, Halo mos akomodasaun balun ba profesionais de saúde sira, Sistema de apoiu hanesan kareta, Ambulansias no motorizadas, Radio no telephone iha atu suporta hala’o servisu diak liu. Esforsu barak mos Ministériu da Saúde halo atu responde ba problema malnutrisaun iha Timor-Leste liu husi programa suplementasaun mikronutriente no aihahan ba grupus ne’ebé iha risku boot liu, Servisu hamutuk ho sektores governu nian ne’ebé relevante no mos ho ajensias internasionais sira.

Atensaun saúde fo dadaun ona ba moras ne’ebé hada’et, Inklui melhoramentu jestaun ba moras mental, dental, matan no atensaun special ba idosos sira. Iha area dezenvolvimentu rekursus umanos, Ministériu Saúde suporta hela instituisaun nasional hanesan UNTL no ICS hodi halo formasaun alem de médikus, halo mos formasaun ba enfermeiros, Parteiras, Analistas, Anastejistas, Farmasistas. Servisu nafatin ho instituisaun rai liur nian atu halo formasaun nafatin ba areas medikus espesialistas no areas Saúde sira seluk ne’ebé espesilaizadu liu, no iha area jestaun hanesan ba hasai masjistradu no doutoradu hodi jere Ministériu Saúde diak liu. Esforsu atu hadia area jestaun inklui hadia disponibilidade dadus ne’ebé akuradu no adekuadu liu husi rejistu saúde familiar, Melhoramentu sistema informasaun saúde, No kria kapasidade ba kona ba peskiza hodi permiti desizaun polítika, Planeamentu no alokasaun rekursus ho baze ba evidensia nudar prosesu ne’ebé hadiak ba nafatin. Melhoramentu iha jestaun rekursus humanus hetan atensaun maka’as liu husi lei regime kareira espesial hodi promove no no fo insentivu ba motivasaun no profesionalismu ho objektivu atu hetan kualidade servisu ne’ebé diak ou hodi lia fuan seluk komunidade hetan satisfasaun ba servisu ne’ebé sira simu.

Progresu hirak ne’e hatudu buat balun ona ne’ebé mak Ministériu Saúde tenke halo iha periúdu ida ne’e, ne’ebé konsistente nafatin atu atinji vizaun Ministériu Saúde ida ne’ebé dook, Atu resolve problemas Saúde ne’ebé hasoru no hakat ba nafatin.

Prosesu planu estratéjiku ne’ebé mak oras ne’e la’o, Ministériu Saúde projekta nivel saúde sidadaun ba tinan rua nulu mai, Determina rekezitus ne’ebé presiza iha tinan lima, Tinan sanulu, Tinan sanulu resin lima no tinan rua nolu mai atu nia povu bele goza duni ninia independensia ne’e. Rekursus Humanos, infraestrukturas, Sistemas de apoiu no ninia finansiamentu nudar rekezitus fundamentais atu realiza misaun sira ne’e. Planu estratégiku ne’e fo matadalan kona ba saída mak Ministériu Saúde tenke halo hodi atinji nivel saúde no bem-estar povu ida ne’ebé mak ita hakarak hodi hasa’e ita nia dignidade nudar nasaun independente.

Rezultadu prelimária analize dadus demográfikus 2009 husi Direksaun Geral Estatístika Nacional Ministériu das Finanças ho apoiu husi espesialistas husi Organizasaun ONU iha Timor-Leste hatudu indikadores katak Esperansa de vida >60 anos, Mortalidade maternal tun ba 450 (tur relatóriu iha 2008) Mortalidade Infantil tun 44/1000 no mortalidade labarik menus husi tinan 5, iha 64/1000, kompara ho situasaun 2003 no 2004. Rezultadu ne’e pozitivu no ida ne’e mak sasukat katak iha melhoramentu.
Ita sei sura nafatin ho aproximasaun, Estratégia ne’ebé lori susesu nudar esperiensia atu kontinua atu halo diak liu tan, frakasus no falhansas nudar lisaun atu aprende no hadia, Bainhira ita hili opsaun no alternativas ne’ebé di’ak liu atu resolve problemas de saúde ou lori dezenvolvimentu saúde ida ne’ebé diak liu, sukat ho ita kbiit ne’ebé mak iha.

Iha tempu ukun an ne’e opurtunidade nakloke, dalan ba ita luan, Ita nia mehi ba servisu saúde hakarak di’ak liu, Nudar nasaun ita hotu sente orgulhu se karik ita bele responde nesesidade saúde hotu-hotu ba ita nia an rasik iha oras ne’e, Maibé buat hotu sei realiza ho vizaun ida ne’ebé klaru, Sukat ho ita nia kbiit orsamentu no tempu, Problemas saúde ne’ebé urgente no emergensia liu tenke responde uluk.
Ita hein ba Krítikas no konselhus ne’ebé atu hadia no dezenvolve Timor-Leste diak liu ba aban MS01

Monday, May 23, 2011

VENSEDOR BA LOMBA DISKURSU ENTRE ESKOLA PRIMARIA SAME”.

Naran : Sonia Da Conceicao Verdial
Data Moris : 30 Junhu 1999
Escola EP Fatuco
Classe 6o

“PARTISIPASAUN LABARIK BA DEZINVOLVIMENTU NASIONAL”

Sua Exelensia Ministru saude RDTL
Exelentismu Administrador Distritu Manufahi
Exelentismu lideres Komunitaria
Exelentismu Reprezentante NGO Lokal no Internasional
Exelentismu Komandante PNTL Distritu Manufahi
Hau Nia Respeita No Hakuak Boot Ba Maluk Sira Hotu

Uluk nanain hanesan kriatura la haluha hato’o ita nia agradesimentu ba Aman maromak ne’ebé ho nia tulun no grasa mak momentu ne ne’e hau bele hamrik iha ita boot sira hotu nia oin hodi hato’o hau nia diskursu ho tema “ Partisipasaun labarik ba dezinvolvimentu nasional” hodi prense aktividades ba selebrasaun loron independensia ne’ebé halao iha loron ohin 20 Maiu 2011
Nudar labarik, Ita mak future nasaun doben ida ne’e. Ema matenek barak, No ulun nain sira sempre hateten katak Joven mak future, Maibe ida ne’e la duun loos, Tamba tuir hau nia hanoin joven sira ne’e mak prezente no ami labarik mak future. Nudar future nasaun ida, Husu to’ok ba ita nia aan saida mak ita presiza no prepara ba rai doben ida ne’e.

Maluk Partisipantes Sira Mak Hau Respeita No Hadomi

Naha todan ida mak agora Ita atu tula iha ita nia kabas, Hodi lori nasaun ida ne’e ba oin. Ita hotu nudar labarik tenki tau iha ita ida-idak nia hanoin no konsiensia tomak katak ita hotu tenki badinas ba eskola, partisipa aktivu iha aula, Envolve aan iha aktividade oi-oin ne’ebé halao iha eskola nomos komunidade tamba prosesu aprendizazem la to’o de’it iha aula eskola maibe bele aprende liu husi eventu balun hanesan loron ida ohin, Hakbesik aan ba iha movimentus sira ne’ebé organizadu, Buka tuir hodi hatene katak husi prozetu barak ne’ebé hala’o iha ita nia rain, Pursentu hira mak aloka ba ita nudar labarik, Azensia no LNGO( Local non Governmental ) ida ne’ebé mak servisu iha area labarik nian, Sira halo saida no nia rejultadu iha ne’ebé? Se ita nudar labarik mehi ba pontus iha leten no halo ida ne’e, Mak sei forma rasik ita, Iha future. Hau rasik hakarak fo korazem ba ita labarik lubun oan ida ne’e katak” saida mak ita sente bele halo, Hahu buat ne’e, Tamba, Ita la’os destinadu maibe ita kria rasik ita nia destinu liu husi hanoin no asaun”.

Maluk Sira Hotu Mak Hau Respeita

Buat barak ne’ebé hau temi ona iha paragrafu leten, Se ita tau iha asaun konkreta, Ne’e mak onra boot tebes mak sei tulun ita hodi hatudu dalan no lori ita ba hetan dalan sira ne’e nia ninin no rohan.
Mak ne’e deit liafuan husi hau, Ba imi hotu ne’ebé rona diskursu ne’e. Karik la monu ba ita boot sira nia laran, Nudar ema ida bai-bain la haluha hau husu deskulpa antes hau hases aan husi ita boot sira nia oin, No agradese barak ba imi hotu nia atensaun hodi rona liafuan folin laek ida ne’e.
Obrigada

Sunday, May 22, 2011

“Luta Boot Ba Ukun Aan Komesa Iha Rai Ne'e”

Dr. Nelson Martins,MD,MHM,PhD, Presija luta ba libertasaun total

20 Maiu 2011


Komemorasaun restaurasaun independensia ba dala sia ne’ebé selebra iha Same hetan partisipasaun masimu husi Dr. nelson Martins,MD,MHM,PhD. Ministru saude RDTL, Lideres komunitaria, Administrador Distritu, Administrador Sub-Distritus, PNTL, Agensias Non Govermental, komunidade no sel-seluktan.
Bidu, tebe, Dansa kultural, nomos certame mak halibur komunidade iha loron importante ida ne’e. Komunidade simu ho antusiaismu tebes prezensa Ministru saude nian ne’ebé sai hanesan inspector ba ceremonia komemorasaun loron independensia ba dala sia.

Ministru saude Dr. Nelson Martins iha ninia intervensaun molok Administrador Distritu lee Diskursu Prezidente da Republika ba Povu Timor leste iha Same “hateten Ohin ita marka taan pasu ida ba oin, Ita nia nasaun komesa book ba oin ona mehi ne’ebé ita iha nanis tiha ona molok malae mutin sira mai mak oinsa atu liberta ita nia aan, Kiak, Mukit, Moras, Beikten no liberta aan husi kolonializmu sira nia ukun ikus mai ita konsege liberta ita nia patria”.

maibe ita nia libertasaun total ita foin atinje faze ida mak libertasaun patria ne’ebé presija kontribuisaun makas.Ita nia Martires no Heroi barak mak sakrifika sira nia aan tomak ba libertasaun rai ida ne’e nian.
Ita nia mehi atu kontinua ita nia luta ida ne’e, ohin ita komemora restaurasaun independensia ba dala sia atu ita hotu iha ne’e partisipa iha luta ba libertasaun total. Wainhira ema sei beik, wainhira ema sei moras, wainhira ema sei mukit ita sei luta nafatin. Nune’e distritu ida ne’e hanesan simblu desde beiala sira nia tempu, luta hasoru kolonializmu boot liu iha Istoria timor nian mak akontese iha distritu ida ne’e.

Sorin seluk Administrador Distritu Manufahi iha ninia diskursu haktuir “ ida ne’e hanesan orgulho boot ida ba Povu Same tamba Desde Primeru Governu Konstitusional too agora foin primera ves Ministru saude ho nia komitiva akompanha ceremonia Hasae no hatun bandeira too remata. Ekipa reportazen Saude-semanal

Monday, May 16, 2011

“STOCK AIMORUK NO AKTIVIDADE RUTINA IHA OSPITAL REFERENSIA BAUCAU LA’O NORMAL”


DEPARTAMENTU FARMASIA KONTINUA HALO VIZILANSIA MASIMU
Vizaun no Misaun farmasia ministerio saude RDTL katak tenki asegura no garante aimoruk esensial ba ema hotu iha teritoriu laran tomak, tamba nee parte regular ne’ebé departamentu farmasia tenki hala’o kada fulan ou kada trimestral ba fasilidades saude hotu iha timor leste.
Atu hala’o kobertura masimu ba teritoriu laran tomak presija iha linha kordenasaun diak entre instituisaun sira nomos knar nain saude sira ne’ebé servi iha parte ne’ebé refere.
Dezafius barak mak ministerio saude atravesa liu husi Departamentu Farmasia maibe Departamentu nee rasik kontinua la’o ho espiritu servidor ne’ebé adekuada.
Iha semana kotuk akontese stock out Aimoruk iha Ospital referral Baucau ne’ebé kestiona katak, Aimoruk hot-hotu hetan stock out nomos filmazen X-ray. Ho asuntu sira ne’ebé temi iha leten ekipa ministerio saude kompostu husi Xefe departamentu Farmasia, Xefe Gabinete protokolu no komunikasaun social ministerio saude, Inklui mos knar nain saude sira balun husi ministeriu saude hakat too iha fatin ne’ebé refere Baucau Sidade fatuk laran hodi hare rasik ho matan buat hotu ne’ebé akontese iha neba (Ospital referral baucau).
Iha fatin ne’ebé refere Direktor imfarmazen HR Baucau ba jornalista sira hateten. “Durante nee Ospital Baucau iha stock normal. No buat hotu iha nee la’o hanesan bain-bain Wainhira temi dehan Ospital referral baucau hetan stock out nee la loos no rumoris deit”.
Sorin seluk Kordenador Farmasia HR. Baucau haktuir katak “ Stock aimoruk sei sufisiente maske iha item balun hanesan Suturas, X-ray : 35cmx35 mak la iha, Maibe SAMES liu husi Istana Farma iha tempu badak sei hatama hodi suporta ba hot-hotu inklui HR. Baucau. X-Ray iha tipu 5; Tipu 4 sei iha stock no tipu 35cmx35cm mak la iha maibe ami garante katak iha tempu badak ami sei hetan tamba pedidu ami hatama tiha ona ba SAMES.
Aleinde nee responsavel radiolozia HR Baucau haforsa liutan katak aktividade regular radiolozia la’o hanesan bain-bain X-ray : 35cmx35 mak la iha no lampu hasai foto ida deit. “Ami hatoo tiha ona pedidu atu SAMES bele aranza taan Kasete Film X-ray ho karakter blue sensititas no green sensititas. MS001

Kamapanha Seguru Estrada “Ministru Nelson SISCa Presija mos tau matan ba Assuntu Hirak ne’e”.



Krus vermelha Timor Leste ka CVTL, Hamutuk ho Governu, Polisia tranzitu halao kampanha seguru iha Estrada iha palasio Governu nia oin ho tema “Ita hamutuk bele salva ema nia vida rihun ba rihun”.
Sekretariu Geral Izabel Guteres hateten katak kampanhia ne’e importante tebes tanba husi kampanha ne’e ema hotu bele hatene no bele minimiza asidente trafiku. Kampanha ida ne’e laos Timor oan deit mak halo maibe kuaze iha mundu tomak halao.
Iha fatin hanesa Ministru da Saude Dr. Nelson Martins MD,MHM,PhD nebe reprezenta primeru Ministru IV Governu Konstitusional iha nia diskursu hateten. “Loron ida ne’e hanesan loron ida nebe importante liu husi kampanha nebe sei halao durante loron hirak ne’e hanesan parte koperasaun diak ida hodi fo hateten ba komunidade sira konaba oinsa bele seguru iha Estrada”
Dr. Martins Hatutan hanesan ministru da saude no bazeia ba dadus nebe agora dadaun ita iha, espesialmente iha timor laran liu-liu dadus sira nebe relata husi Ospitais referais iha Timor Laran hatudu katak fulan-fulan ita registu kazu assidente trafiku kuaze atus ida ba leten.
“Atu hateten mos wainhira ita soke ema ida mate ka hatohar, Primeru moru nebe ita hasoru mak Polisia, Tribunal no sei pior liu kuandu ita hetan pena prizaun nebe sei difikulta ita nia vida moris iha future. Nune’e wanhira ita la respeita sinais tranzitu kuandu ita hetan assidente, no alizadu ita bele lakon ita nia vida moris. Tenik Ministru saude”.
Dr. Nelson Martins mos hatutan liutan katak hanesan ministru da saude hodi papel ministerio saude nian hau husu komunidade sira atu partisipa iha SISCa liu-liu assistensia meja haat nebe koalia konaba promosaun saude nomos hau sei kordena ho staff ministerio nian atu tau mos assuntu balun nebe iha ligasaun ho kuidadu saude primaria nian.
Partisipa iha ceremonia kampanha seguru Estrada ne’e mak Dr. Nelson Martins, MD,MHM,PhD nebe reprezenta Primeru Ministru RDTL, sekretaria Geral CVTL, Reprezentante husi Organizasaun Saude Mundial, Polisia Husi Unidade tranzitu, Parseirus, Estudantes UNTL, Komunidade no sel-seluktan MS001

Monday, May 09, 2011

Foton Auto Oferese Ambulansia Ida ba Ministerio da saude RDTL

Dili Saude-semanal, Kompanhia FOTON AUTO Lda intrega kareta ambulansia ida ba ministerio da saude RDTL hodi hatutan ba komunidade Hatubuiliku, Sub-Distritu Maubissse, Distritu Ainaro. Marka prezensa iha Fatin nee (Salaun Inkontru Ministerio da saude RDTL) mak reprezentante husi Embassador Xina, Xefe Kompanhia Foton Auto, Vise Ministra da saude no sel-seluktan.

Entretantu Xefe Foton Auto Lay siu Peng hateten, kareta ambulansia ne’ebé sira oferese ba ministerio da saude espesialmente ba Hatubuiliku ne’e hanesan parte ida hodi apoiu ba komunidade hodi hetan assistensia diak iha future.
Lay siu peng hatutan liutan katak oferesementu ne’e mos hanesan parte ida ba dezinvolvimentu hodi tulun komunidade sira ne’ebé kbiit laek. Ami mos hatoo ami nia agradese wain ba ministerio da saude tanba mesmu hasoru buat oi-oin maibe sempre iha dedikasaun diak ba komunidade.

Iha parte seluk Vice minstra saude Madalena Hanjam mos hodi ministerio da saude nia naran hatoo ninia agradese wain ba kompanhia FOTON Auto ninia kolaborasaun ne’ebé apoiu ba komunidade parte Hatubuiliku hodi hetan assistensia ba saude.
Ajudus ne’e laos hareba ninia validade maibe oinsa kompanhia ne’e ho neon hakarak tulun ita nia rai hodi kontribui ba dezinvolvimentu tamba kompanhia lolos hare ba ninia kompanhia, Maibe kompanhia hakarak lori mos todan ne’ebé Governu lori.


Iha fatin hanesan Ilariao Direktor SDS Ainaro’ hatoo ninia sentimentu orgulhu tamba Kompanhia FOTON AUTO iha duni espiritu hodi Ajuda komunidade Hatubuliku.” Hau sinte kontenti no hau hatoo hau nia agradese wain ba kompanhia Foton Auto tamba sira iha inisiativa diak hodi ajuda komunidade hatubuiliku. MS006

Thursday, May 05, 2011

Measles

What is measles?
Measles is a highly infectious disease caused by a virus. Measles kills more children than any other vaccine preventable disease. Because the disease is so infectious, it tends to occur as epidemics, which may cause many deaths especially among malnourished children.

How is measles spread?
Measles is spread through contact with nose and throat secretions of infected people and in airborne droplets released when an infected person sneezes or coughs. A person with measles can infect others for several days before and after he or she develops symptoms. The disease spreads easily in areas where infants and children gather, for example in health centres and schools.

What are the signs and symptoms of measles?
The first sign of infection is a high fever which begins approximately 10–12 days after exposure and lasts several days. During this period, the patient may develop a runny nose, a cough, red and watery eyes, and small white spots inside his or her cheeks. After several days, a slightly raised rash develops, usually on the face and upper neck. Over a period of about three days, the rash spreads to the body and then to the hands and feet. It lasts for five or six days and then fades. The incubation period from exposure to the onset of the rash averages 14 days, with a range of seven to 18 days.

What are the complications of measles?
Unimmunized children under five years of age, and especially infants, are at highest risk for measles and its complications, including death. Infected infants may suffer from severe diarrhoea, possibly causing dehydration. Children may also develop inflammation of the middle ear and severe respiratory tract infections. Pneumonia is the most common cause of death associated with measles. This is usually because the measles virus weakens the immune system. The pneumonia may be caused by the measles virus itself or by secondary bacterial infection. Encephalitis, a dangerous inflammation of the brain, may also develop. Severe measles is particularly likely in poorly nourished children, especially those who do not receive sufficient vitamin A, who live in crowded conditions, and whose immune systems have been weakened by HIV/AIDS or other diseases. Measles is a major cause of blindness among children in Africa and other areas of the world with endemic measles. Children who recover from measles are immune for the rest of their lives.


What is the treatment for measles?

Clinical case definition of suspected measles
Any person in whom a clinician suspects measles
Or
Any person with:
• fever, and
• generalized maculopapular (i.e. nonvesicular) rash, and
• cough, coryza (i .e. runny nose) or conjunctivitis (i.e. red eyes).

General nutritional support and the treatment of dehydration with oral rehydration solution are necessary. Antibiotics should only be prescribed for ear infections and severe respiratory tract infections. It is important to encourage children with measles to eat and drink. All children in developing countries diagnosed with measles should receive two doses of vitamin A supplements given 24 hours apart. Giving vitamin A can help prevent eye damage and blindness. Vitamin A supplementation reduces the number of deaths from measles by 50%.

Vitamin A treatment dosage

Management of complications
Treat Mouth Ulcer with Gentian Violet (GV)
• Treat the mouth ulcer twice daily
• Wash hands
• Wash the child’s mouth with a clean soft cloth wrapped around the finger and wet with salt water
• Paint the mouth with ½ strength gentian violet (0,25% dilution)
• Wash hand again
• Continue using GV for 48 hours after the ulcers have been cured
• Give paracetamol for pain relief

Treat eye infection with tetracycline eye ointment
• Clean both eyes 4 times daily
• Wash hands
• Use clean cloth and water to gently wipe away pus
• Then apply tetracycline eye ointment in both eyes 4 times daily
• Squirt a small amount of ointment on the inside of the lower lid
• Wash hand again
• Treat until there is no pus discharge
• Do not put anything else in the eyes

How is measles prevented?
Measles is prevented by immunization with measles vaccine. Measles is highly transmissible; almost all non-immune children contract measles if exposed to infection. To reduce the risk of infection in hospitals, all children between the ages of six and nine months who have not received measles vaccine and who are admitted to a hospital should be immunized against measles. If the children’s parents do not know whether they have received measles vaccine, the child should still be immunized. If a child has received measles vaccine before nine months of age, a second dose should be administered at nine months or as soon as possible after nine months.MS001

Wednesday, May 04, 2011

“Labarik ho menor idade nain haat mate iha parte ermera tamba hetan moras sarampu”


CNCM-Surtu Kontinua Halo Vizilansia Masimu.
Ministerio da saude liu husi Komisaun Nasional Kontrola Moras Surtu ka Outbreak CNCM-Surtu fornese informasaun adekuadamente ba komunidade, sira nebe hela iha foho leten, Area Remotas, Area Rurais dolok kuak no sidade. Enkontru CNCM Nebe halao iha salaun INS Comoro hetan partisipasaun Masimu husi Prezidente komisaun Dr. Nelson Martins,MD,MHM,PhD, Sub-komisaun no Parseirus. 03 Maiu 2011
Dr. Nelson Martins iha ninia intevensaun hateten hareba kazu akontesementu moras Sarampu ka campak iha loron hirak liu ba agora dadaun ninia numeru komesa aas ba bebeik. Sarampu nee akontese ba labarik ho grupu idade fulan neen too ida 14 nebe agora dadaun rejulta ita nia komunidade nain haat mak mate iha (Atsabe Foin lalais nee)
Nelson Haktuir; "Dadus nebe relata husi Gabinete Sistema Imformasaun Saude Ministerio saude hatuir katak iha 29 abril 2011 iha ermera kazu kontinua sae agora dadaun dadus sira nebe komfirmadu hamutuk 224 kazus ba grupu idade fulan neen too tinan 14".
Loron 30 Abril too 02 Maiu relata kazu hamutuk 32 kazus nunee agora dadaun mos identifika taan kazu ida Likisa nunee ekipa nasional halo ona intervensaun ba kazu nee.
Total moras sarampu ka campak iha teritoriu laran hamutuk 161 kazus no husi total hirak nee identifika nain haat mate husi grupu idade tinan lima too tinan sanulu resin haat.
Asaun nebe ministerio da saude foti hodi responde ba moras nee mak
Ministerio Saude liu husi Komisaun Nasional ba kontrola Moras surtu Ka Outbreak (CNCM-Surtu) relata katak numeru sarampu aumenta makas iha semana hirak ne’e.
Sinal husi Moras Sarampu ka Campak mak hanesan:
Mosu Kafuak mean iha labarik nia isin lolon no provoka isin manas.
Wainhira ita la kuidadu didi’ak labarik nia Saúde labarik ne’ebé afektadu ba moras sarampu bele hetan moras, Nutrisaun ladi’ak no dalaruma mos bele hamate.
Moras sarampu bele daet lalais husi labarik ida ba labarik seluk wainhira sira besik malu.
Tanba ne’e, Favor ita bele fo atensaun katak:
- Labarik ne’ebé deit mak isin manas ho musan mean iha isin, Favor lori lalais ba klinika ne’ebé besik ka Ospital hodi hetan tramentu Urjente.
- Ministerio Saude sei organiza hodi fo imunizasaun iha teritoriu laran tomak ba labarik ne’ebé ho idade fulan 6 too 14. Husu ba inan aman sira nia responsabilidade atu bele lori oan sira ba simu imunizasaun.
- Bainhira doutor diagnosa no dehan katak ita boot nia oan hetan sarampu, Favor labele husik nia ba iskola durante semana ida, Hodi prevene atu moras ne’e labele da’et hikas ba labarik seluk
Obrigado ba ita boot sira nia atensaun no kolaborasaun ho Ministério da Saúde hodi prevene moras Sarampu husi labarik hotu iha Timor Leste.MS001